Tweeta

– Det som har hänt är att vi har bytt ut en del lysrör. Men inte alla, säger Katrin Bjerrome, när hon visar runt i den gamla vävsalen.

Många av de gamla vävmaskinerna fungerar fort­farande, och likaså det unika transmissionssystemet som drev maskinerna – genom axlar med remmar drev en enda ångmaskin samtliga maskiner i fabriken.

Det var precis sådana platta drivremmar som tillverkades här. Men när transmissionssystemen blev omoderna, försvann successivt efterfrågan på fabrikens produkter.

Maskinerna i fabriken importerades från England i början av 1900-talet. År 1914 drog man in el i fabriken. Bortsett från att ångmaskinen byttes ut mot en el­motor genomfördes sedan inte speciellt stora förändringar i produktionen. Dagens museum är därför mer en kvarleva från tidigt 1900-tal än en bild av en 1970-talsfabrik, detta trots att bolaget höll ut ända till november 1977, då produktionen avslutades.

Två av eldsjälarna

– De sista åren överlevde fabriken på att tillverka breda transportband för industrin, berättar Einar Brodin.

Katrin och Einar är två av eldsjälarna i Föreningen Göteborgs Remfabrik som arbetar ideellt för att bevara fabriken som ett levande museum.

Stora delar av fabriken ser ut precis som vid nedläggningen. Som om arbetarna bara har gått hem för dagen. Almanackorna från 1977 hänger kvar. Kontorsrummen är orörda. Här kan vi bland annat läsa bok­föring från 1920-talet. Porträtten av de två disponenterna – ja, det var faktiskt bara två disponenter genom hela fabrikens 86-åriga historia – hänger kvar, ovanför deras gamla skrivbord.

– Harald Zetterström startade fabriken 1891. Han var disponent tills han dog 1935. Då tog hans närmaste man, Torsten Holmstrand över. Holmstrand började arbeta här redan som 16-åring, 1907. Sedan var han disponent ända tills nedläggningen. Då var han 86 år, berättar Einar Brodin.

Bevara kunskapen

Einar och Katrin menar att det är viktigt att de ­gamla kunskaperna bevaras för eftervärlden.

– Det bästa sättet att göra det är att använda maskinerna, säger Katrin Bjerrome.

Föreningen tillverkar i dag exempelvis handdukar, band, snören och spets som säljs till museets besökare. Men då används vanligtvis inte maskinerna i den gamla vävsalen, som är den bäst bevarade miljön i byggnaden.

– Föreningen har fått en del andra maskiner genom åren. De är lättare att använda och så slamrar de inte så förskräckligt. Det var egentligen en fruktansvärd arbetsmiljö här i vävsalen, säger Katrin Bjerrome och startar det öronbedövande maskineriet.

Hotades med rivning

Efter att fabriken lagts ner var byggnaden rivnings­hotad – planerna var att underlätta trafiken till och från E 6 – men i stället blev Remfabriken år 1984 byggnadsminnesförklarad av riksantikvarieämbetet. Byggnadsminnesförklaringen gäller både byggnaden, de gamla maskinerna och inredningen.

Den 2 045 kvadratmeter stora fastigheten ägs sedan 1991 av Higab och under 2014 kommer den att genomgå en mindre upprustning.

– Vi kommer att renovera de gamla fönstren på den östra, södra och norra sidan och dessutom genomföra en omfogning av delar av tegelfasaden. Eftersom det handlar om ett byggnadsminne sker alla ingrepp i samarbete med antikvarie, säger Sarah Börjesson, kundansvarig på Higab.

---

Hitta lokaler att hyra i Göteborg!

Tweeta