Tweeta

Det finns inget enkelt svar till vad en modern stad är för något. Modernitet är ett sätt att betrakta världen, berättar Per-Markku Ristilammi. Grunden är ofta tekniska framsteg och infrastruktursatsningar. För det moderna är det uteslutande framtiden som gäller, man ser inte tillbaka.

När han jämför de svenska städerna vill han prata om tendenser. Och då ligger Malmö i framkant.

– Det handlar om att här finns många unga, ett levande kulturliv och en stadig befolkningsökning. Men framförallt handlar det om inställningarna hos människorna i staden. När det sker stora förändringar av stadens utseende, när folk förflyttar sig på nya sätt och rör sig i nya miljöer påverkar det vad människor relaterar till och därmed människornas identitet. Man frågar sig vem är jag som bor i Västra Hamnen, vem är jag som läser på Högskolan i Malmö, vem är jag som befinner mig i de här fina miljöerna och vem är jag som lätt kan ta mig till eller jobba i Köpenhamn. I slutändan innebär det med all säkerhet en ny sorts Malmöbo som tänker på ett annat sätt. Men exakt hur är svårt att säga.
"Här finns många unga, ett levande kulturliv och en stadig befolkningsökning."

Lillebror

Malmö har varit Sveriges modernaste stad under flera tidsepoker. Per-Markku Ristilammi menar att den utvecklingen delvis drivits på av ett mindervärdeskomplex gentemot Stockholm.

– Malmö har alltid varit lillebror och man har velat visa att även Malmö kan. Det har inneburit att man har kunnat göra mycket.

Historiskt var Malmö en modern industristad. Det handlar om den moderna världens intåg. I slutet av 1800-talet och början av 1900-talet hade utvecklingen i Malmö stor betydelse för industrin i landet. Malmö som hamnstad gjorde att Malmö hade internationella kontakter och fick influenser från kontinenten.

– Det har gjort att olika moderna tendenser, som sociala och ekonomiska förändringar, som kommer till Sverige på gott och ont märks först och tydligast i Malmö. Det gör de fortfarande.

Arbetarrörelsens vagga

Industriernas framfart vid förra sekelskiftet gjorde att en arbetarrörelse växte fram och Malmö ses i dag som arbetarrörelsens vagga. En tidig socialdemokratisk rörelse växte fram och de började samarbeta med dem som stod för industrialiseringen. Det har gjort att genom åren har stora satsningar kunnat göras relativt enkelt.

– Om man ser på nya satsningar, som till exempel Västra Hamnen, har det på grund av den traditionen funnits en form av politisk samarbetsvilja och stora satsningar har genomförts, trots kritik mot både Öresundsbron och Turning Torso. Nu har man i Stockholm bestämt sig för att göra något åt Slussen. Det har tagit lång tid och man ser att sådana processer är lättare i Malmö.

Släppt historien

I enlighet med modernismen har Malmö inte lagt stor vikt vid att bevara historien utan har i stället valt att många gånger släppa den. Till exempel så revs stora delar av området Lugnet på 60-talet, då Malmö också sågs som en modern stad, för att man skulle bygga nytt. Samtidigt gjorde man stora satsningar på förorter.

I slutet av 70-talet och i början av 80-talet befann sig staden i en stagnation. Folk flyttade från staden och befolkningen minskade. I samma veva lades flera stora industrier ner. Det var först i början av 90-talet som Malmö tog fart igen.

– Det var en återfödelse av moderniteten i och med satsningar på infrastrukturen, där Öresundsbron blev en symbol. Viktigt blev även Västra Hamnen med Bo 01.

Det händer saker i Malmö

Framtidstro är definitionen av modernitet. Det är inte i alla samhällen det finns framtidstro, många tycker att det var bättre förr eller att ingenting någonsin förändras, men det gör det i Malmö.

– Det beror på de tekniska och vetenskapliga framsteg som görs. Städer som är präglade av modernitet är mer förändringsbenägna och tycker att förändringar i sig är bra. Det skapar en uppdelning. Vilka är förändringsbenägna och vilka är det inte?

Han förklarar att förändringar bara sker i en del av staden, vilket skapar en tudelning och starka sociala spänningar. Det skapas en konflikt där det definieras vilka som är moderna, vilka som passar in i det moderna Malmö och vilka som har möjlighet att bo i de moderna områdena som Västra Hamnen.

– Det handlar även om stadens image i medierna. Å ena sidan skrivs det om infrastruktursatsningar och miljöarbete, å andra sidan skrivs det om sociala problem. Både inåt och utåt finns en dubbelhet.

Gäller att få med alla

En lösning på problemet handlar, enligt Per-Markku Ristilammi, om att få alla att vara med i de moderna projekten och att ge alla möjlighet till utbildning och arbete.

Moderniteten följer ofta konjunkturcyklerna. Det är i högkonjunkturer som man har haft råd att satsa på till exempel infrastruktur.
"Högskolan har fortfarande ett högt söktryck."
– Det är svårt att se hur dagens ekonomiska kriser i världen påverkar Malmö i ett längre perspektiv. Men än så länge har de inte påverkat Sverige i så hög grad. Som jag ser det kommer Malmö att påverkas först, och här har vi bara märkt små symptom som att fastighetspriserna börjat sjunka och en ökande arbetslöshet. Men Högskolan har fortfarande ett högt söktryck, vilket innebär unga människor, säger Per-Markku Ristilammi.

– Utvecklingen kommer alltid att fortsätta och konjunkturen kommer fortsätta gå upp och ner. Det är en realistisk bild. Men just nu spirar moderniteten i Malmö.

---

Hitta lediga lokaler i Malmö!

Tweeta