Världsledande forskningsanläggning hamnar i Lund
Nyligen kom det glädjande beskedet att den sameuropeiska forskningsanläggningen ESS kommer att byggas i Lund. Här kommer man att bedriva revolutionerande materialforskning och enligt den europeiska forskningsorganisationen ESFRI kommer ESS att bli världens mest kraftfulla neutronkälla.
Skriven av Sofia Carlsson 2009-05-01 | Utveckling
European Spallation Source (ESS) är ett sameuropeiskt projekt liknande CERN i Génève, där ett flertal länder under de senaste åren erbjudit värdskap för anläggningen. Tyskland, Storbritannien, Spanien och Ungern var länge starka kandidater. Men i maj i år kom beslutet att det blir Sverige som tillsammans med Danmark får äran att dela på värdskapet för ESS.
På organisationen ESS Scandinavia, som arbetat hårt för att forskningsanläggningen ska byggas i Lund är man mycket glada över att Sverige vunnit kampen om värdskapet.
– Jag tycker att det är helt fantastiskt. Personligen är jag ganska ny i projektet, men kansliet har funnits i många år och själva projektet har pågått i över tio år, så det rör sig om en lång process, säger Roger Eriksson, Communications Officer på ESS Scandinavia.
ESS kommer att användas inom en rad vetenskaper, såsom materialvetenskap, strukturkemi, biologi och geofysik. Lite enkelt förklarat skulle man kunna säga att ESS-anläggningen kommer att fungera som ett supermikroskop, där man med hjälp av neutroner kommer att kunna titta in i olika typer av material på atomnivå. Man kommer därmed att kunna forska på allt från molekyler och mediciner till plaster och proteiner.
Forskningsanläggningen är en enorm satsning som kommer att kosta omkring 14 miljarder kronor. Sverige som huvudvärd beräknas stå för cirka 30 procent av byggkostnaden, och anläggningen uppskattas stå färdig på de skånska åkrarna omkring 2023.
– Framför allt kommer den att innebära att hela forskarvärldens ögon kommer att riktas på Lund. Man räknar med att omkring 2 000 forskare kommer att besöka anläggningen per år. Och förhoppningen är att forskningen på ESS ska leda till att vi så småningom kan framställa bättre mediciner och skapa en effektivare energiöverföring med mera. Bättre material helt enkelt, eftersom det är högteknologisk materialforskning som ska bedrivas på anläggningen.
– En annan stor följdverkan av ESS är att det kommer att skapas en mängd nya arbetstillfällen. Enligt en undersökning genomförd av PricewaterhouseCoopers på uppdrag av Region Skåne tillsammans med ett antal kommuner, har man räknat ut att etableringen av ESS kommer att innebära ungefär 700 nya arbetstillfällen per år under anläggningens livstid.
– Just nu arbetar vi med tillstånd och finansiering och vi uppdaterar även ritningar och konstruktioner, så det återstår en hel del arbete innan vi kan sätta spaden i jorden. Det gäller att förhandla med de stater i Europa som vill vara med i projektet innan vi kan gå vidare till nästa fas. Men vi hoppas komma igång med byggandet någon gång under 2011–2012 och förhoppningen är att det första neutronexperimentet kan genomföras 2018–2019. Hela anläggningen beräknas sedan stå klar 2023, säger Roger Eriksson.
Förutom den europeiska anläggningen, ESS, kommer även en svensk synkrotronljusanläggning, ett så kallat MAX-lab, att byggas i Lund. Här kommer man att satsa på tre forskningsområden: Acceleratorfysik, forskning baserad på användandet av synkrotonljusstrålning och kärnfysik som använder energirika elektroner. Tanken är sedan att ESS och MAX IV ska komplettera varandra och skapa betydelsefulla synergieffekter. Det rör sig om två världsledande anläggningar som tillsammans kommer att skapa en värdefull forskningsmiljö och utgöra ett nav i Europas infrastruktur för forskning.
På organisationen ESS Scandinavia, som arbetat hårt för att forskningsanläggningen ska byggas i Lund är man mycket glada över att Sverige vunnit kampen om värdskapet.
– Jag tycker att det är helt fantastiskt. Personligen är jag ganska ny i projektet, men kansliet har funnits i många år och själva projektet har pågått i över tio år, så det rör sig om en lång process, säger Roger Eriksson, Communications Officer på ESS Scandinavia.
ESS kommer att användas inom en rad vetenskaper, såsom materialvetenskap, strukturkemi, biologi och geofysik. Lite enkelt förklarat skulle man kunna säga att ESS-anläggningen kommer att fungera som ett supermikroskop, där man med hjälp av neutroner kommer att kunna titta in i olika typer av material på atomnivå. Man kommer därmed att kunna forska på allt från molekyler och mediciner till plaster och proteiner.
Forskningsanläggningen är en enorm satsning som kommer att kosta omkring 14 miljarder kronor. Sverige som huvudvärd beräknas stå för cirka 30 procent av byggkostnaden, och anläggningen uppskattas stå färdig på de skånska åkrarna omkring 2023.
Vad kommer ESS-anläggningen att betyda för Lund och Sverige?
– Framför allt kommer den att innebära att hela forskarvärldens ögon kommer att riktas på Lund. Man räknar med att omkring 2 000 forskare kommer att besöka anläggningen per år. Och förhoppningen är att forskningen på ESS ska leda till att vi så småningom kan framställa bättre mediciner och skapa en effektivare energiöverföring med mera. Bättre material helt enkelt, eftersom det är högteknologisk materialforskning som ska bedrivas på anläggningen.
– En annan stor följdverkan av ESS är att det kommer att skapas en mängd nya arbetstillfällen. Enligt en undersökning genomförd av PricewaterhouseCoopers på uppdrag av Region Skåne tillsammans med ett antal kommuner, har man räknat ut att etableringen av ESS kommer att innebära ungefär 700 nya arbetstillfällen per år under anläggningens livstid.
När kommer själva byggandet av ESS att komma igång?
– Just nu arbetar vi med tillstånd och finansiering och vi uppdaterar även ritningar och konstruktioner, så det återstår en hel del arbete innan vi kan sätta spaden i jorden. Det gäller att förhandla med de stater i Europa som vill vara med i projektet innan vi kan gå vidare till nästa fas. Men vi hoppas komma igång med byggandet någon gång under 2011–2012 och förhoppningen är att det första neutronexperimentet kan genomföras 2018–2019. Hela anläggningen beräknas sedan stå klar 2023, säger Roger Eriksson.
Förutom den europeiska anläggningen, ESS, kommer även en svensk synkrotronljusanläggning, ett så kallat MAX-lab, att byggas i Lund. Här kommer man att satsa på tre forskningsområden: Acceleratorfysik, forskning baserad på användandet av synkrotonljusstrålning och kärnfysik som använder energirika elektroner. Tanken är sedan att ESS och MAX IV ska komplettera varandra och skapa betydelsefulla synergieffekter. Det rör sig om två världsledande anläggningar som tillsammans kommer att skapa en värdefull forskningsmiljö och utgöra ett nav i Europas infrastruktur för forskning.
Prenumerera på Lokalnytts nyhetsbrev
Lokalnytts nyhetsbrev skickas ut en gång per vecka och innehåller artiklar inom kontor, arbetsliv, fastigheter och evenemang.
Prenumerationen är helt gratis och ni kan avbryta den när som helst.
