Tweeta

Vi träffas vid det kommande Stenpiren resecentrum. Vägarbetena är i full gång. I slutet av nästa år kommer spårvagnarna att rulla hit, från både Lilla Torget och Järntorget.

– Det här kommer att bli en unik mötesplats i den göteborgska kollektivtrafiken. Det finns inte många knutpunkter som trafikeras av både båtar, spårvagnar och bussar, konstaterar Martin Blixt.

Också Västlänken kommer att passera här under. När man anlägger den passar man på att förbereda för att bygga spårvägsspår också upp mot Lilla Bommen.

Första delen

Spårvägsutbyggnaden är den första delen i utvecklingen av Skeppsbron. Detaljplanen som föregår resterande delar har flera gånger återremitterats från kommunfullmäktige. Den senaste gången gällde oklarheter kring skattemässiga frågor som behövde utredas ytter­ligare.

– Som jag ser det borde planen vara mogen för ett antagande inom kort, kanske till sommaren, säger Martin Blixt.

I nästa del ingår byggnationen av 450 bostäder och 20 000–25 000 kvadratmeter kommersiella ytor. Bland dagens fastighetsägare återfinns bland andra SEB Trygg Liv, Svenska Hus, Bygg-Göta, Göteborg Energi, Wallenstam, Riverton och Älvstranden Utveckling.

Ingång till staden

Älvstranden Utveckling äger marken som ska be­byggas.

– Vi sitter just nu med Fastighetskontoret och går igenom markanvisningsprocessen. Ambitionen är att intressenterna ska ha en ingång till staden, inte flera. Därför sker det här arbetet i nära samarbete med fastig­hetsnämnden. De slutgiltiga besluten om markanvisningar tas av Älvstranden Utvecklings styrelse.

Av bostäderna på Skeppsbron kommer kommunala Framtidenkoncernen att uppföra hyresrätterna och ungefär hälften av bostadsrätterna. I bottenplanen blir det kommersiella lokaler.

Martin Blixt jämför Stora Badhusgatan, där spårvägsnätet nu dras, med nedre delen av Linnégatan.

– Gatan kommer att ha ungefär samma bredd, med generösa trottoarytor, trädplanteringar, bra plats för kollektivtrafik och med möjlighet att åka bil. Det ­kommer att bli en trevlig stadsmiljö.

I detaljplanen anges att fastigheterna ­Mercurihuset (som ägs av Bygg-Göta) och Kinesiska Muren (Älvstranden Utveckling) inte får rivas.

Hur ser du på det?

– Det finns olika perspektiv på det. Ser man bara ekonomiskt så är det inte försvarbart att ha kvar dem. Men ur ett kulturhistoriskt perspektiv skapar husen absolut ett mervärde till området.

Kinesiska Muren får alltså inte rivas, och det finns restriktioner för trapphusen och fasaden.

– Vi tecknar inga nya hyresavtal i den fastigheten just nu, vi kommer att genomföra någon form av projekt i den. Kommunstyrelsen har gett i uppdrag till ­Higab att undersöka hur man kan utveckla fastigheten.

Kommer ni att uppföra några nya byggnader i området?

– Nej, vi har inte de ambitionerna. Vårt nya ägardirektiv säger att vi inte ska bygga något som någon annan lika gärna kan bygga.

Planeringen av Skeppsbron har dragit ut på tiden. Nästa steg är att utveckla området från Järnvågen till Amerikahuset. Martin Blixt menar att det finns förutsättningar för att planeringen här ska gå smidigare.

– Det är viktigt att undvika att det dyker upp nya frågor sent i processen, det är då de sinkar och det är vad som har hänt kring Skeppsbron. När det gäller Järn­vågen har det på ett tidigt stadium bildats ett konsortium av intressenter – NCC Property Development, Folkets Hus, Stena Fastigheter, Riksbyggen, Elof Hansson och Älvstranden Utveckling – vilket borgar för att frågorna ska kunna beredas i god tid.

Sammanlagt planeras för 200 000 kvadratmeter ny yta, hälften bostäder och hälften verksamhetslokaler. Just nu skissas på ett parallellt arkitektuppdrag. En del i detta handlar om hur den nya stadsdelen ska utformas för att främja en hållbar livsstil.

Älvstadsvisionen

– Det här är första gången som vi i praktiken kan tillämpa Älvstadsvisionen i planeringen av ett nytt område. Trafikkontoret arbetar med en så kallad grön resplan, som ska visa hur man kan främja gående och cyklister. Med hjälp av Mistra Urban Futures ges en samlad bild av hur akademin, forskningen och näringslivet ser på hur området kan bli så hållbart som möjligt. Det handlar mycket om hur man i mellanrummet mellan husen skapar en så attraktiv stadsdel att man egentligen inte vill lämna den alls.

När tror du att spaden kan sättas i backen för den första byggnationen?

– Enligt tidsplanen ska detaljplanen klubbas under det första kvartalet 2016, jag hoppas att man kan börja bygga 2016–2017

---

Lediga lokaler i Göteborg

Tweeta