Tweeta

Lina Griph är marknadsområdeschef och ansvarar för förvaltningen på Riksbyggen i Norrköping medan Katarina Leander har motsvarande ansvar i Linköping.

– Av våra 300 kunder är 200 bostadsrättsföreningar och resterande 100 kommersiella aktörer, säger Katarina Leander.

Riksbyggen arbetar framför allt med fastighets­skötsel, ekonomisk och teknisk förvaltning.

– Vi arbetar mycket här och nu och hjälper våra ­kunder i vardagen, men det långsiktiga arbetet är minst lika viktigt, säger Katarina Leander.

– Vi skapar underhållsplaner för hur fastigheterna ska skötas under kommande år, och har alltid med ­representanter i bostadsrättsföreningarnas styrelser, lägger Lina Griph till.

Varför vill ni finnas med i styrelserna?

– Dels blir vi en länk mellan Riksbyggen och själva föreningen. Sedan gör vi det också för att få till ett långsiktigt och nära samarbete med våra kunder, det är viktigt att vi har samma målsättning som de har, säger Lina Griph.

Vad gör Riksbyggen unika?

– Det som gör oss unika är vår förvaltning, vi köper inte mark för att bygga hus som vi sedan säljer, utan stannar även kvar och förvaltar. Därför har produktionsenheten inom Riksbyggen ett nära samarbete med förvaltningen under byggtiden – något som innebär att vi skapar hållbara byggnader. Förvaltningen är pärlan i vår verksamhet, säger Katarina Leander.

De beskriver också Riksbyggen som en samhällsutvecklare, de är ett kooperativt ägt företag där vinsten snarare är ett medel än ett mål.

– Vi vill ge tillbaka till våra medlemmar och till samhället. Vi har även tagit ett brett samhällsgrepp de senaste åren och gått från att bara bygga bostads­rätter till att även bygga hyresrätter för att kunna erbjuda ­boende för alla, säger Katarina Leander, och fortsätter:

– Vi har också utvecklat den kooperativa hyres­rätten där vi hjälper mindre kommuner som inte har så mycket likvida medel att utveckla exempelvis äldre­boenden, i Öster­götland har vi bland annat Koppar­svanen i Åtvidaberg som har blivit jättefint.

I förvaltningsverksamheten i Linköping ingår Åtvidaberg, Mjölby och Motala och i Norrköping ingår Finspång och Västervik. Totalt är de 200 personer som arbetar i Östergötland. Riksbyggen lägger stort vikt vid samarbetet städerna emellan – med bara fyra mils avstånd ser man sig som en och samma storstadsregion. Även om strukturen och kompetensen är sig lik mellan de två städerna finns vissa specialkunskaper mer i den ena staden än den andra.

– Därför ser vi synergieffekter i att ha ett nära samarbete med varandra, det gör att vi kan erbjuda våra kunder ännu bättre service. Vi ser det som en vinst att blicka utanför våra marknadsområden, säger Lina Griph.
"Vi vill ge tillbaka till våra medlemmar och till samhället"

Hur ser ni på Östergötland som område?

– Östergötland är ett område som växer. Här finns starka verksamheter som innebär många arbetstill­fällen, och samtidigt finns det bostadsbrist. Det passar vår verksamhet perfekt och vi bygger både mycket och ­varierat i hela regionen, säger Katarina Leander.

När det gäller de kommersiella aktörer som Riksbyggen arbetar med handlar det mycket om inre/yttre skötsel och fastighetsservice. Katarina Leander berättar att det finns ett stort intresse för bolagets drift- och energiverksamhet, som hjälper kunderna med energi­effektivisering och andra aspekter inom hållbarhet. Just hållbarhetsarbetet är överlag väldigt viktigt inom Riksbyggen.

Skapar social hållbarhet

– Då menar vi bara inte att vi är miljövänliga rent ekologiskt utan vi lägger även till den ekonomiska och den sociala hållbarheten – något som är nog så viktigt. Människor blir mer och mer ensamma och vi hjälper våra kunder att tänka mer på social hållbarhet och skapa tillfällen och ytor där människor kan träffas, ­säger hon.

De bygger alltid miljövänligt och gör ekosystemanalyser för att se till att man lägger till lika mycket som man tar bort. I Östergötland samarbetar de även med delbar.se och har skapat ett virtuellt lager där hyres­gäster kan låna och hyra saker av varandra.

– Det stimulerar den ekonomiska hållbarheten eftersom alla kanske inte har råd med allt de behöver, den ekologiska eftersom det minskar konsumtionen och den sociala eftersom man lär känna varandra, säger Lina Griph.

Tweeta