Tweeta

Ilija Batljan är född och uppväxt i Montenegro.

– Där utbildade jag mig till programmerare och läste ekonomi på universitet. Sedan flyttade jag till Mostar i Bosnien för att studera ekonomi och för att spela fotboll, berättar Ilija Batljan.

Men fotbollskarriären och studierna i Mostar fick en tvär vändning för Ilija Batljan när kriget kom i början av 90-talet. Blott 26 år gammal tvingades han på flykt tillsammans med sin fru och deras tio månader gamla dotter.

– Efter drygt ett år av krig lyckades vi fly, då hade alla länder stängt sina gränser. Det var bara Sverige, Danmark och Norge som fanns kvar. Vi kom till Polen, därifrån gick färjorna till Danmark och Sverige. Folk valde, men för oss handlade det bara om vart den första färjan gick, säger Ilija Batljan.

– Flykten var för jävligt. Det är en exceptionell händelse när man är i krig och ska fly utan att veta var man ska ta vägen. Det blir både en fysisk utmattning men det krävs samtidigt en mental styrka för att greppa det hela.

Jobbade stenhårt

Efter att ha en tid på flyktingförläggning hamnade familjen Batljan i Nynäshamn. Där har man blivit kvar sedan dess. Med utgångspunkt i Nynäshamn tog sig Ilija Batljan vid ankomsten till Sverige in till Stockholm. Han jobbade stenhårt och lärde sig det nya språket väldigt snabbt.

Efter bara tre år i Sverige tog han kandidatexamen på Stockholms universitet med nationalekonomi och statistik som huvudämne. Tanken var att fortsätta forska om arbetsmarknadsekonomi, men i stället fick han en praktikplats på regeringskansliet på Socialdepartementets analysavdelning.

– Jag blev kvar på regeringskansliet i nästan tio år. Jag gjort det mesta förutom att vara minister och vaktmästare – men i stort sett allt där emellan. Jag har varit utredningssekreterare, jag har varit ordförande i arbetsgrupper, jag har varit departementssekreterare och departementsråd och analyschef.

Praktikplatsen i regeringskansliet blev Ilija Batljans första smak på svensk politik – men långt ifrån den sista. Under lång tid var han engagerad lokalpolitiker för Socialdemokraterna i hemorten Nynäshamn.

– Att jag blev politiskt aktiv berodde på att jag var förbannad på att pendeltåget från Nynäshamn aldrig kom i tid.

– Nynäshamn är en stad där socialdemokratin historiskt har haft en stark position. Mina grundläggande värderingar är – utifrån min definition av socialdemokratin – starkt socialdemokratiska; jag tror att det är viktigt att alla människor kan få bra förutsättningar för att förverkliga sina egna drömmar. Så det blev en naturlig reaktion att jag engagerade mig i Socialdemokraterna med syfte att förbättra pendeltågstrafiken.

I dag finns Ilija Batljan inte kvar inom politiken. I stället är han vd för SBB där han vill bygga upp vad han själv kallar Nordens bästa bolag för bostäder och samhällsfastigheter.

En dröm som var på väg att bli verklig för flera år sedan. Redan 2010 hade Ilija Batljan ambitionen att start sitt eget bolag men hamnade i stället som vice vd i Rikshem.

– Vi byggde upp Rikshem till 36 miljarder och levererade en fantastiskt bra avkastning till aktieägarna, så bra att vi fick pris för den.

Abrupt slut

Tiden på Rikshem fick dock ett abrupt slut. I december 2015 fick Ilija Batljan sparken från posten som vice vd efter att ha gjort fastighetsaffärer vid sidan av bolaget.

– Många skulle behöva få den upplevelsen att få sparken för det är då man börjar fundera på vad man egentligen vill göra.

Hur ser du på slutet som blev på Rikshem?

– Det är klart att jag inte tycker att det sättet var varken rimligt eller befogat. Men samtidigt, jag är tillräckligt gammal för att veta att som vd eller vice vd ska man bara kunna finna sig i att styrelsen inte känner förtroende för en.
"Vi har en fantastisk potential i bolaget"
– Nu när frågan har blivit synad i sömmarna och jag har blivit friad så känns det så klart bra och det känns bra i efterhand att det har utretts. Jag är stolt över vad vi åstadkom med Rikshem.

Efter att ha lämnat Rikshem bakom sig startade Ilija Batljan upp SBB och sedan starten har det varit full fart och de stora investeringarna har avlöst varandra.

– Vi har ett fantastiskt team med många av mina kollegor som var med när vi byggde upp Rikshem. Samtidigt har vi haft bra uppbackning och har fått med oss väldigt mycket fastighetsfolk som tidigare varit med och byggt upp sina bolag och som är väldigt kunniga kring branschen. Kombinationen att ha ett fantastiskt bra team operativt och samtidigt ha en väldigt stor uppbackning ifrån ägarna skapar goda förutsättningar för oss att fortsätta utvecklas.

– Vi har en fantastisk potential i bolaget. Vi har nu pågående detaljplanering för mellan 400 000 och 500 000 kvadratmeter BTA. Det som man ser är bostäder och samhällsfastigheter, men under ytan finns också en väldigt stor byggrättsportfölj som vi kommer att utveckla de närmaste åren.

Var tanken från början att ha den höga investeringstakten från start?

– Fastigheter är en volymfråga för att man ska kunna ha de resurser och de funktioner man behöver.

Det är inte bara den transaktionstakten som rönt uppmärksamhet för bolaget. Det har även investerarna, där stora fastighetsnamn som Sven-Olof Johansson och Erik Paulsson märks.

– Jag tycker framför allt att jag har ett stort utbyte att diskutera med dem eftersom det är otroligt viktigt att man är nyfiken och vill lära sig nya saker. De två har gjort otroligt mycket för branschen och har varit igenom väldigt mycket, så det finns väldigt mycket att lära sig.

Har du någon målsättning för hur högt bolaget ska nå innan du känner att det kommit på plats?

– Vi har sagt från början att vi ska bygga upp ett bolag som åtminstone ska ha 20–25 miljarder kronor i fastig­heter, det är vår femårsplan. Men vi kommer aldrig att köpa fastigheter där vi inte har lönsamhet. Allt är under­ordnat det.

Du drömde tidigt om att starta ett eget bolag – hur känns det att verkligen ha gjort det nu?

– Det känns jättebra. Det där är en fantastisk sak som jag tycker att vi skulle behöva uppmuntra ännu fler i Sverige att göra: Starta egna verksamheter. Det är både en utmaning och en stimulans varje dag.

Tweeta