Begränsa det gränslösa arbetslivet
I det nya gränslösa arbetslivet både kan och uppmuntras vi till att jobba när och var det passar oss bäst. Många är positiva till denna möjligheten, men forskarna påpekar farorna med att vara ständigt uppkopplad, aldrig avkopplad.
Skriven av Johanna Eineryd 2016-11-02 | Arbetsliv
Det flexibla arbetslivet
Teknikens utveckling har möjliggjort ett mycket mer flexibelt arbetsklimat. Så länge du har din dator, din telefon och internetuppkoppling så kan du arbeta var du vill. Svara på några mejl i väntrummet hos tandläkaren, knåpa på ett anbud när barnen lagt sig och beta av några telefonsamtal medan du kör till och från fotbollsträningen. Enligt Unionens rapport “Gränslöst arbetsliv" tycker många medarbetare ett det är lättare att få ihop livspusslet när arbetsuppgifterna kan utföras under mer flexibla arbetstider. Det är lätt att enbart se fördelarna med ett mer integrerat arbets- och privatliv.
Däremot visar undersökningar att otydliga regler och gränser för jobbmejl och mobiltelefoni på och utanför arbetsplatsen ger de anställda ökad stress och ohälsa.
“Ju större frihet i arbetet, desto svårare att göra sig fri från arbetet"
Så beskriver forskaren Christin Mellner nackdelen med IT-utvecklingen. Den ökade uppkopplingen och ständiga tillgången till arbetet ställer höga krav på den anställde.
Vad menas med ett gränslöst arbetsliv?
Mer individanpassade arbetsuppgifter och ökad kommunikation via mejl eller smartphone har gjort att arbetet kan utföras var som helst och när som helst. Detta arbetssätt medför en ökad flexibilitet där den anställde lättare kan kombinera arbetsliv med fritid och själv bestämma när arbetet ska utföras. Däremot innebär detta att den anställde aldrig får en chans att koppla av helt och hållet. Gränsen mellan hem och arbetsplats samt mellan arbete och fritid börjar tyna bort.
En studie som Unionen genomfört visar att:
- Ungefär 15 procent frivilligt jobbar “integrerat" och alltså inte skiljer tydligt på arbete och fritid
- Cirka 85 procent önskar att de kunde jobba med separerat, alltså att det fanns en tydlig gräns mellan arbete och fritid
- Ungefär 60 procent av ovannämnda lyckas få balans i arbetslivet
- ...men enbart 30 procent av de som vill arbeta integrerat finner denna balans
Christin Mellner menar att det måste ske en förändring i frågan kring ständig uppkoppling, från att vara under enskilt ansvar till att bli en del av ett modernt arbetsmiljöarbete.
Fritid på jobbet och jobb på fritiden
Våra smartphones spelar stor roll, i såväl arbetsliv som privatliv och användningen går bägge vägar. På fritiden läser vi jobbmejl och på arbetstid surfar vi på sociala medier.
Så tidigt som 2009 visade en undersökning att 70% av alla anställda nöjessurfar. För ett par år sedan var det många företag som lade ner miljonbelopp på att blockera hemsidor som Facebook och Youtube på datorer på arbetsplatsen. Däremot visar samma undersökning att det kanske inte alls var en bra idé då arbetare som nöjessurfar på arbetstid är 9% mer effektiva än de som inte gör det. Brent Coker, som står bakom undersökningen, menar att vi människor behöver små avbrott i arbetet där hjärnan får vila upp sig.
Under åren som gått sedan 2009 har vårt smartphones gått från att vara en teknikpryl till en extra kroppsdel. Begrepp som FOMO, fear of missing out, har tillkommit för att beskriva ångesten vi känner när vi inte har någon uppkoppling eller när vi glömt vår mobiltelefon någonstans. Arbetslivsforskarna Lars Ivarsson och Patrik Larsson har publicerade artikeln Personal Internet Usage at Work: A Source for Recovery där de avfärdar tidigare påstående om att surfande på jobbet är dyrt för företaget. I själva verket kan det vara bra för företaget att de anställda får ta en kort paus, men att det aldrig får ske på bekostnad av säkerheten.
“Det är till exempel inte okej att uppdatera Facebook medan man kör buss, för då äventyrar man folks säkerhet." säger Patrik Larsson.
På Unionens hemsida finns ett exempel på hur en mobilpolicy kan se ut:
Mejlvett:
- Svar på mejl och telefon eller andra kanaler förväntas under normal arbetstid 08.30-17.00. Övriga tider förväntas inget svar.
- Var tydlig med ämnesraden i mejlet
- Var noggrann och sparsam med vem du CC:ar i ett mejl
- Stäng av automatisk mejlsynk utanför normal arbetstid
Mötesvett:
- I möjligaste mån håll möten som börjar efter 09:00 och slutar innan 16.00
Om det är brådskande:
- SMS:a eller ring enbart om det är brådskande utanför arbetstid
- Var tydlig med att det är brådskande (08.30-17.00)
- Om det inte tydligt framgår att det är brådskande så förväntas inget svar utanför normal arbetstid (08.30-17.00)
Om vi inte befinner oss på kontoret:
- Skriv på den stora whiteboardtavlan var du befinner dig
- Meddela närmsta chef om du är sjuk/borta/VAB etc och cc:a någon kollega som skriver upp infon på tavlan
- Ha öppen kalender så att kollegorna kan gå in och se om du är tillgänglig
Beroende på hur en arbetsplats ser ut kan policyn utökas och justeras. Exempel på punkter som kan läggas till är:
- Ledningen kommer inte att skicka ut någon viktig information utanför ordinarie arbetstid 08.30-17.00) utan all kommunikation av viktig information sker på plats på kontoret eller via mejl under arbetstid.
- Det finns ingen förväntan på att medarbetarna ska ta del av information i de mejl som skickas efter arbetstid och mejlen läses i kronologisk ordning morgonen efter (08.30).
- Ledningen har ett särskiljt ansvar att föregå med gott exempel
- Om det passar dig får du gärna jobba kväll och helg, men då ombedes du använda fördröjd leverans för att inte störa kollegor på fritiden
Här kan ni ta del av hela policyn: http://www.mobilpolicy.se/uploads/policy-pdf-2.pdf
Källor:
http://www.unionen.se/sites/default/files/unionens_riktlinjer_om_granslost_arbetsliv_0.pdf
http://unionenopinion.se/arbetsmiljo/balans-i-arbetslivet-2/granslosa-arbetslivet-granser-mobilpolicy-viktigt-verktyg-for-att-minska-stressen/
http://www.unionen.se/sites/default/files/unionens_riktlinjer_om_granslost_arbetsliv_0.pdf
http://www.aftonbladet.se/wendela/jobbet/article11765537.ab
http://www.tidningenkarriar.se/Arkivet/2012/2/Privatsurfa-mera-pa-jobbet/
Teknikens utveckling har möjliggjort ett mycket mer flexibelt arbetsklimat. Så länge du har din dator, din telefon och internetuppkoppling så kan du arbeta var du vill. Svara på några mejl i väntrummet hos tandläkaren, knåpa på ett anbud när barnen lagt sig och beta av några telefonsamtal medan du kör till och från fotbollsträningen. Enligt Unionens rapport “Gränslöst arbetsliv" tycker många medarbetare ett det är lättare att få ihop livspusslet när arbetsuppgifterna kan utföras under mer flexibla arbetstider. Det är lätt att enbart se fördelarna med ett mer integrerat arbets- och privatliv.
Däremot visar undersökningar att otydliga regler och gränser för jobbmejl och mobiltelefoni på och utanför arbetsplatsen ger de anställda ökad stress och ohälsa.
“Ju större frihet i arbetet, desto svårare att göra sig fri från arbetet"
Så beskriver forskaren Christin Mellner nackdelen med IT-utvecklingen. Den ökade uppkopplingen och ständiga tillgången till arbetet ställer höga krav på den anställde.
Vad menas med ett gränslöst arbetsliv?
Mer individanpassade arbetsuppgifter och ökad kommunikation via mejl eller smartphone har gjort att arbetet kan utföras var som helst och när som helst. Detta arbetssätt medför en ökad flexibilitet där den anställde lättare kan kombinera arbetsliv med fritid och själv bestämma när arbetet ska utföras. Däremot innebär detta att den anställde aldrig får en chans att koppla av helt och hållet. Gränsen mellan hem och arbetsplats samt mellan arbete och fritid börjar tyna bort.
En studie som Unionen genomfört visar att:
- Ungefär 15 procent frivilligt jobbar “integrerat" och alltså inte skiljer tydligt på arbete och fritid
- Cirka 85 procent önskar att de kunde jobba med separerat, alltså att det fanns en tydlig gräns mellan arbete och fritid
- Ungefär 60 procent av ovannämnda lyckas få balans i arbetslivet
- ...men enbart 30 procent av de som vill arbeta integrerat finner denna balans
Christin Mellner menar att det måste ske en förändring i frågan kring ständig uppkoppling, från att vara under enskilt ansvar till att bli en del av ett modernt arbetsmiljöarbete.
Fritid på jobbet och jobb på fritiden
Våra smartphones spelar stor roll, i såväl arbetsliv som privatliv och användningen går bägge vägar. På fritiden läser vi jobbmejl och på arbetstid surfar vi på sociala medier.
Så tidigt som 2009 visade en undersökning att 70% av alla anställda nöjessurfar. För ett par år sedan var det många företag som lade ner miljonbelopp på att blockera hemsidor som Facebook och Youtube på datorer på arbetsplatsen. Däremot visar samma undersökning att det kanske inte alls var en bra idé då arbetare som nöjessurfar på arbetstid är 9% mer effektiva än de som inte gör det. Brent Coker, som står bakom undersökningen, menar att vi människor behöver små avbrott i arbetet där hjärnan får vila upp sig.
Under åren som gått sedan 2009 har vårt smartphones gått från att vara en teknikpryl till en extra kroppsdel. Begrepp som FOMO, fear of missing out, har tillkommit för att beskriva ångesten vi känner när vi inte har någon uppkoppling eller när vi glömt vår mobiltelefon någonstans. Arbetslivsforskarna Lars Ivarsson och Patrik Larsson har publicerade artikeln Personal Internet Usage at Work: A Source for Recovery där de avfärdar tidigare påstående om att surfande på jobbet är dyrt för företaget. I själva verket kan det vara bra för företaget att de anställda får ta en kort paus, men att det aldrig får ske på bekostnad av säkerheten.
“Det är till exempel inte okej att uppdatera Facebook medan man kör buss, för då äventyrar man folks säkerhet." säger Patrik Larsson.
På Unionens hemsida finns ett exempel på hur en mobilpolicy kan se ut:
Mejlvett:
- Svar på mejl och telefon eller andra kanaler förväntas under normal arbetstid 08.30-17.00. Övriga tider förväntas inget svar.
- Var tydlig med ämnesraden i mejlet
- Var noggrann och sparsam med vem du CC:ar i ett mejl
- Stäng av automatisk mejlsynk utanför normal arbetstid
Mötesvett:
- I möjligaste mån håll möten som börjar efter 09:00 och slutar innan 16.00
Om det är brådskande:
- SMS:a eller ring enbart om det är brådskande utanför arbetstid
- Var tydlig med att det är brådskande (08.30-17.00)
- Om det inte tydligt framgår att det är brådskande så förväntas inget svar utanför normal arbetstid (08.30-17.00)
Om vi inte befinner oss på kontoret:
- Skriv på den stora whiteboardtavlan var du befinner dig
- Meddela närmsta chef om du är sjuk/borta/VAB etc och cc:a någon kollega som skriver upp infon på tavlan
- Ha öppen kalender så att kollegorna kan gå in och se om du är tillgänglig
Beroende på hur en arbetsplats ser ut kan policyn utökas och justeras. Exempel på punkter som kan läggas till är:
- Ledningen kommer inte att skicka ut någon viktig information utanför ordinarie arbetstid 08.30-17.00) utan all kommunikation av viktig information sker på plats på kontoret eller via mejl under arbetstid.
- Det finns ingen förväntan på att medarbetarna ska ta del av information i de mejl som skickas efter arbetstid och mejlen läses i kronologisk ordning morgonen efter (08.30).
- Ledningen har ett särskiljt ansvar att föregå med gott exempel
- Om det passar dig får du gärna jobba kväll och helg, men då ombedes du använda fördröjd leverans för att inte störa kollegor på fritiden
Här kan ni ta del av hela policyn: http://www.mobilpolicy.se/uploads/policy-pdf-2.pdf
Källor:
http://www.unionen.se/sites/default/files/unionens_riktlinjer_om_granslost_arbetsliv_0.pdf
http://unionenopinion.se/arbetsmiljo/balans-i-arbetslivet-2/granslosa-arbetslivet-granser-mobilpolicy-viktigt-verktyg-for-att-minska-stressen/
http://www.unionen.se/sites/default/files/unionens_riktlinjer_om_granslost_arbetsliv_0.pdf
http://www.aftonbladet.se/wendela/jobbet/article11765537.ab
http://www.tidningenkarriar.se/Arkivet/2012/2/Privatsurfa-mera-pa-jobbet/
Prenumerera på Lokalnytts nyhetsbrev
Lokalnytts nyhetsbrev skickas ut en gång per vecka och innehåller artiklar inom kontor, arbetsliv, fastigheter och evenemang.
Prenumerationen är helt gratis och ni kan avbryta den när som helst.