Kontoret behöver inte vara ljust och fräscht

Ljussättningen på kontoret är en fråga som ofta är alldeles för nedprioriterad, tycker Anders Hallquist, marknadschef på Brostaden. – Det pratas mycket om att det ska vara ljust och fräscht, men det är inte alltid så självklart, säger Hallquist, som gärna inspireras av restaurangmiljöer.

Skriven av Nicklas Tollesson 2013-05-01 | Utveckling


Artikelbild

Anders Hallquist ser Mojangs kontor som en förebild när det handlar om ljussättningstänk.
Bild: Pixprovider


Rätt ljus kan skapa trivsel, effektivitet och arbetsglädje. Fel ljus kan skapa stress, huvudvärk och sjukskrivningar.

– Ljuset är som luften vi andas. Vi tänker inte på det, men är ljuset eller luften dålig mår vi inte bra. När vi inreder våra kontor är vi ofta bra på att tänka på logiska rörelsemönster, vi har koll på antalet steg till toaletter och skrivare, vi är noggranna med fondväggar och glaspartier, möblemang och färgsättning och så vidare. Men ljussättningen är något som känns nedprioriterat; det ska bara vara ljust och fräscht och det tycker jag är synd, säger Anders Hallquist, och pekar på tillfällen då vi inte trivs med för mycket ljus:

– Sjukhusmiljön är urtypen för ljust och fräscht, men hur trivsamt är egentligen det ljuset? När vi sitter på en restaurang vill vi ha ett mörkare, mysigare, mer förlåtande ljus. När personalen på slutet av kvällen tände gör man det för att få oss att gå hem, och i det ljuset vill vi ju inte heller vara kvar. Det känns rätt obekvämt. Det säger en del.

Ett steg längre


Traditionellt sitter kontorsbelysningen i taket, det är väldigt sällan lampor på väggarna.

– Medan restaurangerna ofta har lampetter på väggarna, som ger en mer trivsam känsla.

Anders Hallquist ­sitter i juryn för tävlingen Sveriges Snyggaste Kontor sedan starten. Här har han hittat många exempel på företag som har tänkt ett steg längre, också med ljussättningen.

– Förra året lade jag min röst på spelföretaget ­Mojang, som kom tvåa. Där har man verkligen jobbat med ljusbilden. På deras kontor får man en känsla av att det är ombonat och att allt är av hög kvalitet. De jobbar smart med skuggor, de har spottar på väggarna, och anpassar de olika rummen efter vad man gör där. I ett rum har de plyschsoffor där de testar sina tv-spel och ser på film, ett rum med ett slags suggestiv belysning från väggarna. Det skapar verkligen rätt stämning.

Inget rätt eller fel


Samtidigt som Anders Hallquist själv föredrar ett nedtonat ljus menar han att det egentligen inte finns några rätt eller fel i de här frågorna.

– Nej, olika personer föredrar olika ljus. Många äldre behöver ordentligt ljus för att kunna arbeta, samtidigt som det kanske sitter en ung människa bredvid som får huvudvärk om det är för ljust. Det viktiga är att man är medveten om problematiken och möjligheterna kring ljuset och att man tänker till ordentligt kring det i inredningsarbetet. Det finns många fällor som man bör undvika. Ska man ha ett väldigt ljust ljus från taket bör man i alla fall inte ha vita väggar och vita skrivbord. Om glimtändaren är dålig får lysröret ett flimrande ljus som inte är bra, men som är som ett ventilationsljud – man tänker inte på det förrän det ändras. Den nya led-belysningen ger ett annat, kallare ljus än de gamla glödlamporna, och det är bara en del som går att dimmra. Hur hanterar man de här frågorna?

– Det viktigaste är att man tänker på människan som ska arbeta på kontoret. Det ska vara trivsamt och effektivt, då får man prioritera det som gör det trivsamt och effektivt, och inte bara tänka på ­designmöbler och annat.




Prenumerera på Lokalnytts nyhetsbrev


Lokalnytts nyhetsbrev skickas ut en gång per vecka och innehåller artiklar inom kontor, arbetsliv, fastigheter och evenemang.

Prenumerationen är helt gratis och ni kan avbryta den när som helst.

Klicka här för att påbörja er prenumeration