Tweeta

På 1700-talet blev Nya Varvet militärt område, och bortsett från en period vid sekelskiftet 1800/1900-talet – då det var fängelse här – var det militärt ända fram till 1986, då Källfelt Byggnads AB köpte området och sedan har förvandlat det till ett ­modernt företagsområde.

I samband med de båda världskrigen sprängdes bergrummen i Stora Billingen – som berget heter – fram.

– Jag har för vana att alltid ta med mig låset in när jag går in här, säger Tore Lindstedt, när han låser upp det stora hänglåset till en av ingångarna.

Vilket känns tryggt. Det här är inget ställe man vill bli inlåst i.

"Helt lyriska"

Tore Lindstedt började arbeta för Källfelt Byggnads AB ungefär samtidigt som bolaget köpte området i ­mitten av 1980-talet. Numera är han pensionär men rycker in ibland när intresserade vill kika in i berg­rummen.

– För ett par månader sedan var det ett gäng riktiga bergrumsentusiaster här. De hade varit runt på mer eller mindre varenda bergrum i Sverige. De var helt ­lyriska, berättar han.

När vi har kommit in pekar han åt sidan, där står en gammal kompressor från 1940-talet. Runt omkring den ser man resterna av något som liknar en husgrund.

– Det är så här man har byggt överallt i bergrummen. Man ser egentligen inte så mycket berg i taken mer än i gångarna. Man har byggt upp ett "hus" inne i rummet.

Eget samhälle

Vi vandrar vidare in i de äldsta delarna av bergrummen. Här står en gammal varmvattenberedare, i logementskorridorerna fanns det plats för ett par hundra soldater, här finns gamla kök och rum anpassade för telefoni och ordergivning, läkarrum. Och så vidare.

– Det var ett eget samhälle här inne. Man skulle ju kunna låsa in sig här och stanna i flera månader om det skulle behövas.

Det finns flera ingångar till bergrummen, som totalt omfattar cirka 5 000 kvadratmeter. Vid en av ingångarna finns det spår av gammal räls. Här transporterade man minor. En av byggnaderna precis utanför ingången är den gamla minverkstaden, som är omgiven av en imponerande skyddsmur som "trattar uppåt" för att en eventuell explosion skulle spridas uppåt istället för åt sidorna. Den byggdes under Andra världskriget efter en svår olycka som inträffade vid laddning av en mina på andra sidan älven – fyra personer lär ha omkommit då.

Används dagligen

Vissa delar av bergrummen används dagligen – som ett gammalt ammunitionsförråd där det tillverkas exklusiva betongbord.

– Jag har varit här i 15 år. Det är perfekta lokaler för mig eftersom temperaturen och luftfuktigheten är konstant, berättar Mats Jönsson, som driver bolaget MBJ Design.

Här gjuts bordsskivorna som sedan får ligga och bränna i fyra veckor innan de är färdiga. Mats Jönsson tillverkar allt från små "coffee tables" på 50 gånger 50 centimeter till stora matsalsbord på 100 gånger 300 centimeter. Borden – som kompletteras med underdelar av galvaniserat stål som tillverkas av en smed i Göte­borg – säljs sedan av utvalda återförsäljare.

– Jag var först i Sverige när jag började med det här för 20 år sedan. I början höll jag till i Fiskhamnen, men fick nys om det här stället av en kompis som hyrde förråd i bergrummet. När jag kom hit hade det inte varit någon här på många år, säger Mats Jönsson.

I övrigt används de nyare delarna av bergrummen mestadels som förråd, både för Källfelts egna verksamheter och för en del av hyresgästerna.

Källfelt underhåller ytorna så mycket som man behöver. I ett av rummen målades hela taket om 2014 och man har också nyligen lagt in asfalt på golvet.

De äldsta delarna används i princip bara för ledningar och kablar – istället för att gräva upp gatorna på utsidan dras fiber- och telefonledningar genom bergrummen.

Sedan Källfelt tog över området har man lagt ner mycket arbete på att underhålla bergrummen. Bland annat har man plockat bort en hel del trä i golven, som annars hade ruttnat sedan man slagit av värmen.

Det har aldrig funnits några planer på att slå igen bergrummen helt.

– Nej. Vi gör ingen vinst på att ha dem, de är en liten kostnad för oss, med underhåll och drift. Men vi ser dem som en resurs. En gång var det nära att det stort företag skulle använda stora delar av bergrummen som datasalar. Tyvärr blev det inget med det, berättar Källfelt Byggnads AB:s vd Göran Källfelt.

Tweeta