Tweeta

Granne med landshövdingen, som både bor och representerar i slottet, sitter bland andra Phosworks, Rackfish och Mikrofinanshuset.

– Det är urläckra kontor. När man ser slottet ned­ifrån kanske man inte tror det, men det är en ganska smal byggnad, en korridor med kontorsrum åt båda håll. Företagen har härlig utsikt åt båda hållen, säger Jörgen Hammarstedt, som har varit chef för SFV region nord och ost sedan 1997.

Tidigare hyrde universitetet stora delar av slottet, men sedan de lämnade sina ytor för några år sedan har det blivit tillgängligt för vanliga företag.

– Vi har kanske 500 kvadratmeter ledigt här i dag, några udda delar, källarlokaler och en del vid södra tornet.

En speciell miljö, minst sagt. Precis som i alla fastigheter i SFV:s bestånd.

Historierna bakom fastigheterna

Verkets uppdrag är delat; man ska dels förvalta fastig­heterna ekonomiskt, så att de bär sig så bra som möjligt, och man ska också berätta och lyfta fram historierna bakom fastigheterna för allmänheten – förklara varför de är värda att bevara.

För det finns intressanta historier kring dem alla. Som kring Dekanhuset vid domkyrkan, där SFV:s Uppsala­kontor ligger.

– Om jag har förstått det rätt så byggdes huset av skattmästaren vid universitetet, motsvarande dagens ekonomidirektör. Han var duktig på ekonomi, både i jobbet och privat. Vid sidan av jobbet agerade han rådgivare i penningplacering. Men, det var på 1500-talet som det är i dag; konjunkturerna gick inte upp i himlen då heller. Det gick snett för honom, han hamnade i obestånd och tvingades lämna ifrån sig huset. Jag tror till och med att han hamnade i finkan. Universitetet tog över byggnaden.

Du har varit chef här i 15 år, hur har SFV utvecklats under tiden?

– När jag började var det väldigt mycket mer huskramande. Det handlar fortfarande väldigt mycket om att vårda och bevara byggnaderna men det är mer fokus på ekonomin och hyresgästerna i dag, och det tycker jag är positivt. Vi ska bevara byggnaderna men sam­tidigt ska de vara levande och tillgängliga.

Respekt för byggnaderna

Jörgen Hammarstedt menar att det finns en respekt hos vanligt folk för SFV:s byggnader, som gör att man inte alltid ser dem som ett alternativ för lokalisering.

– Många är inte medvetna om att våra lokaler är tillgängliga. "Oj, kan man hyra där?" är en vanlig reaktion. Vi arbetar numera en del med att nå ut med att vi har "vanliga" lokaler i de flesta av våra fastigheter.

Att det rör sig om väldigt speciella lokaler är både en fördel och en nackdel på marknaden.

– Vi har svårt att konkurrera om man mäter kronor per kvadratmeter eller per arbetsplats, eftersom våra lokaler ofta inte är yteffektiva, det är tjocka väggar och udda prång, ytor som är svåra att nyttja. Då får man lyfta fram de andra värdena, känslan av att sitta i en byggnad med en rik historia.

Samtidigt som fastigheterna bevaras är det viktigt att de utvecklas. SFV har en del projekt på gång i Uppsala.

– Det är en del på gång i flera fastigheter, men vi inväntar en del beslut.

Bygga under jord

Man planerar exempelvis att bygga en ny entrébyggnad med en kafé- och butiksdel i Linnéträdgården, lokal­anpassa och förbättra tillgänglighet och AV i Universitetshuset – och eventuellt bygga en konsthall under borggården på Uppsala slott.

– Ett väldigt spännande projekt. Vi utreder nu om det är möjligt, det är naturligtvis väldigt mycket att ta hänsyn till, allt från arkeologiska och geotekniska till ekonomiska aspekter. Kommunen har sitt konst­museum i slottet, och man har diskuterat att utveckla det med en modern konsthall. Att bygga ut slottet ovan jord är knappast möjligt, eftersom slottets karaktär skulle störas för mycket. Att bygga under jord är en mycket spännande lösning. Uppsala slott är en symbol för staden och det är roligt att staden är engagerad i att utveckla det.

Tweeta