Tweeta

Tidigare i år tilldelades stadsdelen Masthusen i Västra Hamnen i Malmö Nordens första Breeam Communities-certifikat. Diligentia, som leder utvecklingsprojektet, har arbetat med Breeam-fasen "outline planning stage" under två år. Just nu befinner de sig i fasen som heter "detailed planning stage", och beräknas ta ungefär ytterligare ett år. Därefter ska stadsdelen certifieras slutgiltigt.

– Det är verkligen positivt att de har fått det första certifikatet, dels för deras eget engagemang, men också för att det skapar intresse och engagemang hos andra att göra samma sak, säger Ann-Kristin Karlsson.

Svensk manual

Hon är initiativtagare till projektet HCS, Hållbarhetscertifiering av stadsdelar, som startade 2010. Förra hösten tog Sweden Green Building Council, SGBC, över projektet och tog ett beslut om att ta fram en svensk manual för Breaam Communities. Just nu är man på jakt efter stadsutvecklingsprojekt som kan fungera som "betatestare" och testa och tycka till om den svenska manualen innan den fastställs.

– Intresset är väldigt stort. Många aktörer har anmält intresse för att vara med i projektet HCS. Bland dem pågår en diskussion om vilka betatestgrupper som vill vara med och utvärdera den svenska manualen.

Hittills har två kommuner anmält sig till att vara betatestområde. Kvarteret Valparaiso i Värtahamnen som är en del av det miljöprofilerade området Norra Djurgårdsstaden i Stockholm stad och områdena Lagersberg, Råbergstorp och Stenby i Eskilstuna kommun kommer att testa den svenska manualen för Breeam Communities.

Sociala hållbarheten

Parallellt med detta håller man också på att ta fram ett nationellt ramverk för hållbar stadsutveckling. Ramverket ska utvecklas genom att SGBC arrangerar workshops runt om i landet tillsammans med kommuner för att definiera vad hållbar stadsutveckling är i Sverige.

– Syftet är att få fram ett konkret och mätbart verktyg som får de olika aktörerna att samverka kring utvecklingen av städer och stadsdelar på ett hållbart sätt. Vi är väldigt ambitiösa gällande miljö i Sverige men vi prioriterar sällan den sociala och ekonomiska hållbarheten. I certifieringssystemet vill vi få in idéer om hur man lockar investerare till ett område och skapar samhällsekonomisk nytta. Det nationella ramverket blir stommen i allt vi gör, säger Ann-Kristin Karlsson.

Många aktörer

Till utmaningarna med projektet hör att det är så många aktörer som är involverade. Men eftersom projektet handlar om just samverkan är det också det som är viktigast menar Ann-Kristin Karlsson. En annan utmaning är finansieringen.

– Vi har ingen gigantisk pott med pengar. Så det är en utmaning att skapa finansiering så att projektet styr vad vi ska göra och inte respektive finansiär. Men det finns ett oerhört stort intresse och engagemang hos de olika aktörerna.

På sikt hoppas Ann-Kristin Karlsson att projektet kommer att leda till att ett nordiskt ramverk kommer att tas fram.

– Jag tror att det vi gör här i Sverige kommer ha stor påverkan internationellt, men också resultera i värdefulla verktyg för utbildningar och satsningar i Sverige.

Tweeta