Tweeta

När Textilmuseet flyttar till Simonsland och Textile Fashion Center är det en cirkel som sluts. När muséet startades för cirka 40 år sedan var det i Simonsland, i lokaler som nu är rivna. För ett 20-tal år sedan flyttade muséet till Druveforsvägen, till före detta Åkerlunds spinneri. Nu är alltså muséet på väg tillbaka.

I september förra året stängdes Textilmuseet för allmänheten. Sedan dess har det pågått ett digert nedpacknings- och registreringsarbete – inget får försvinna i processen. I motsats till vid en vanlig företagsflytt kan de här föremålen inte ersättas om de försvinner.

– Vi ligger bra till i flyttprocessen. De första föremålen flyttas i november och de sista till våren, berättar konservatorn Richard Francén, som är projektledare för flytten.

Strukturerat kaos

Han visar runt i de gamla lokalerna där det råder ett enormt strukturerat kaos. De flesta av textilierna är förpackade, i rullar, på hängställningar eller i planförvaring. De 30 000 föremålen är egentligen fler, eftersom många föremål kan ha flera "undernummer" registrerade – en kostym kan exempelvis räknas som ett föremål även om den består av både kavaj och byxa.

Richard Francén gläntar på en ställning och visar en rulle som visar sig vara ett gardintyg tillverkat av Elsa Gullberg 1946.

– Vi är i Borås, här finns hur mycket som helst av sådant här, skrattar Richard Francén och berättar att här finns textilier från 1700-talet och dessutom arkeologiska textilier, som tusen år gamla koptiska textilier.

Fryser alla textilier

Intill den mäktiga maskinsamlingen står en container som egentligen är en stor frys som har gått kontinuerligt sedan muséet stängde för ett år sedan. Richard Francén drar på sig en tröja, öppnar en dörr och kyl­ångorna blåser ut.

– Det är 30 grader kallt. Vi fryser alla textilierna i fem dygn, berättar han.

Orsaken är att man inte vill ha med sig eventuella skadeinsekter till de nya lokalerna. Mal, baggar och ängrar trivs i museimiljöer och inte minst bland textilier.

– Det är vanligt. Museiängrar är till och med en egen art. Men vi har lyckligtvis inte haft speciellt stora problem med skadeinsekter här.

Textilmuseet har också ett 80-tal stora textilmaskiner. Vissa väger flera ton och är inte helt lätta att flytta. Många av maskinerna har ställts upp på pallar för att kunna flyttas med truck, en del måste demonteras först. Som selfaktorn, en av de största maskinerna. Den tysktillverkade 40-talsmaskinen, som Eiser använde för att spinna tråd av så kallat förgarn ska delas i tre delar innan den kan flyttas.

– Annars kan vi inte få ut den genom dörrarna. Dessutom är det en gjutjärnskonstruktion som kan spricka om den handhas fel, så det underlättar att ta isär den.

Vilka är de största utmaningarna med den här flytten?

– Att få logistiken att fungera och att få alla föremål på rätt plats. När museiintendenten letar efter ett före­mål måste man ju veta exakt var föremålet är i det nya arkivet. Det har tagit ungefär ett år att packa ner alla före­mål, det kommer att ta betydligt längre tid att packa upp dem.

Textilmuseet lämnar 7 800 kvadratmeter på Druve­forsvägen och flyttar in på ungefär samma yta i Simons­land, 8 000 kvadratmeter. 50 procent kommer att vara utställningsyta och resten utgörs av förvaringsytor för arkiverade föremål samt interna arbetsytor.

I och med flytten säkerställs att föremålen bevaras på ett bra sätt.

– Tidigare har vi pratat om textilmagasin, men på Simonsland handlar det om textilarkiv. Boverkets byggnormer ställer mycket högre krav på ytor som klassificeras som arkiv, när det gäller exempelvis klimat, miljö och brandsäkerhet.

Vad betyder flytten till Simonsland för muséet?

– Det är naturligtvis ett jättelyft, både för muséet och för Textilhögskolan. Samarbetet kommer att fördjupas och högskolan får en annan tillgång till de textila samlingarna och maskinerna.

– Den pedagogiska delen av muséet kommer att förändras, det blir mer hands-on, en tydligare inblick i hela tillverkningsprocessen. En sak som är unik för det här muséet är att vi har maskiner som leder genom hela tillverkningen, från den första kardningen av ­ullen till en färdig produkt. Och 95 procent av maskinerna fungerar fortfarande lika bra som när de var i bruk.

Det nya Textilmuseet planeras öppna för allmän­heten i maj nästa år.

---

Sök lokaler i Borås

Tweeta