Tweeta

För ungefär 150 år sedan startades Robert Dicksons stiftelse och dess ändamål har sedan dess varit att tillhandahålla bostäder för, enligt stadgarna, "mindre bemedlade, men välfrejdade, för arbetsamhet och ordentlighet kände personer, företrädesvis gift arbetsfolk, dock bör i bostäderne rum upplåtas äfven för ett mindre antal qvinnor och enkor av god frejd."

Inte tjäna mer än snittet

I dagens samhälle har stiftelsen översatt statuten till att nya hyresgäster inte får ha en månadsinkomst som överstiger cirka 30 000 kronor brutto, kombinerat med att hushållet inte får ha en sammanlagd förmögenhet överstigande 350 000 kronor.

– För att få fram andemeningen i stadgarna har vi tittat i hyreslängderna från 1860-talet för att ta reda på vad för slags människor som då bodde hos stiftelsen. Och det var poliser, sjömän, vårdarbetare, lärare och så vidare, alltså alla kategorier av människor. Vi tittade sedan i LO:s lönestatistik för i dag och lade gränsen vid medelinkomsten – man får inte tjäna mer än snittet, berättar Mikael Jansson, som har lett det operativa arbetet på stiftelsen sedan 2011.

Snitthyran för Dicksons lägenheter låg 2010 på cirka 850 kronor per kvadratmeter och år, vilket innebär 5 312 kronor i månaden för en trea på 75 kvadratmeter.

Orimligt låga

Skatteverket tyckte att hyrorna var orimligt låga, och valde därför i november 2011 att uttagsbeskatta stiftelsen med nästan sex miljoner kronor.

Stiftelsen överklagade beslutet och förvaltningsrätten gav stiftelsen rätt.

– Man kan tycka att Skatteverket borde ägna sig åt viktigare frågor. Vår uppgift är att tillhandahålla lägenheter åt hyresgäster med låga inkomster. Vi har inga aktieägare som får utdelning utan allt överskott går rakt in i verksamheten, till investeringar i beståndet och till nyproduktion.

– Det känns helt absurt att Skatteverket lägger energi på att försöka tvinga oss att höja hyrorna för våra hyresgäster, säger Mikael Jansson.

Stiftelsens uppdrag är alltså i första hand att tillhandahålla hyreslägenheter – man äger i dag 870 lägenheter, främst i Landala, Majorna och Haga. Men i beståndet finns också cirka 6 000 kvadratmeter lokalyta, kontor, butiker och verksamhetslokaler. Men här är hyrorna inte låga – och kraven på tänkta hyresgäster liknar inte dem man har på bostadshyresgästerna.

– Nej, på lokalsidan driver vi verksamheten precis som andra aktörer, säger Mikael Jansson.

---

Lediga lokaler i Göteborg

Tweeta