Tweeta

Det finns många fällor att gå i om man ska göra affärer med andra kulturer, eller etablera sitt företag i ett nytt land. Men man kan också göra rätt – utnyttja landets kultur för att det egna företaget ska komma in på marknaden och lyckas.
"De fick också bjuda sina kamrater på lunch på arbetsplatsen."
– När Google etablerade sig i Indien fick personalen gratis lunch. Men inte nog med det, de fick också bjuda sina kamrater på lunch på arbetsplatsen. Resone­manget var ungefär att om man fick anställning på Google hade man också begåvade vänner och satt man på Google och lunchade och pratade så kunde personalen få nya idéer av sina vänner, och vännerna kunde själva bli intressanta för Google. Det här funkar i ett land som Indien, men kanske inte på samma sätt i Storbritannien, där folk inte lägger så mycket tid på att äta lunch, säger Zoë Humphries, arbetsplatskonsult på Steelcase.

Steelcase har undersökt en rad aspekter, allt från hur personalen accepterar färre kvadratmeter per arbetsplats till hur man kommunicerar på arbetet.

– Det visade sig faktiskt att många av de typiska stereotyper som finns faktiskt är sanna, säger Zoë Humphries.

Här är några exempel på olika länders kontorsvanor

Kina
"Det anses ohyfsat att säga nej, även om man inte håller med."
• Samarbetar starkt inom gruppen, men svagare med andra grupper.
• "Paternalistiskt" (beskyddande) ­ledarskap. Cheferna förväntas vara personliga och omhändertagande, och umgås med personalen.
• Har officiellt åtta timmars arbetsdag, men 25 procent arbetar nio till elva timmar varje dag.
• Tar långa lunchraster för att äta, vila och till och med ta en tupplur.
• Språkliga tvetydigheter – ett ja behöver inte betyda ett ja. Det anses ohyfsat att säga nej, även om man inte håller med. Detta leder till att man litar mycket på ickeverbal kommunikation. Videokonferenser är mycket mer effektiva än telefonsamtal. Vanligt att använda medlare i tvister och känsliga situationer.

Frankrike
• Den franska ledarstilen är auktoritär. Chefens plats på kontoret är centralt placerad för att leda det dagliga arbetet.
• Beslutsfattandet kan vara långsamt beroende på att det ofta krävs godkännande i flera led.
• Punktlighet är ingen stark sida. Möten startar sällan i tid, och drar ofta över tiden.
• Fransmännen arbetar färre timmar än man gör i många andra västerländska länder, år 2001 fick man 35 timmars arbetsvecka.
• På grund av kulturen med auktoritära ledare är personalen sällan spontan. Personalen anlägger en "mask" och gömmer sina egentliga åsikter. Mycket lämnas osagt och ickeverbala signaler kan vara svåra att tyda.

Tyskland
• Punktlighet är en dygd. Möten startas och avslutas på utsatt tid. Deltagarna förväntas komma väl förberedda och arbeta genom den fastställda dagordningen.
• Formell dresscode, att vara välklädd signalerar professionalism.
• Cheferna får lätt fram vad personalen tycker – man uppmuntrar de underordnade att komma med egna åsikter.
• Tyskarna börjar ofta arbetsdagen tidigt och slutar tidigt – arbetstiden utnyttjas effektivt. Arbetsdagen är strukturerad med tydliga tider för raster. Sociala distraktioner, som födelsedagshyllningar, är ovanliga.
• Lägger inte tid på att bygga djupa relationer mellan kollegor eller med kunder. Vad som kommuniceras är viktigare än hur det kommuniceras.
"Man väljer ofta att inte svara i telefonen om man håller på med något annat."
Storbritannien
• Konflikter kan bli hårda och beslut tas ofta utan traditionella möten, via lobbying.
• Öppna kontorslandskap är det vanligaste sättet att möblera. Bara de högsta cheferna har egna rum.
• Chefer arbetar ofta 50-timmarsveckor och lämnar sällan kontoret före sju på kvällen.
• Vanligt med en after work som avslutning på veckan.
• Britterna är en aning reserverade och föredrar att hålla en viss distans till kollegor och kunder. Nära relationer anses inte vara så viktiga i affärsförhållanden. För detaljer föredrar man e-post framför telefonsamtal, och man väljer ofta att inte svara i telefonen om man håller på med något annat.

Indien
• Arbetet sker på kontoret. Chefen vill ha koll på de underordnade och personalen vill att chefen ska se dem.
• Hierarkiskt beslutsfattande, men ledarna tar gärna in synpunkter från personalen.
• Ofta hög ljudnivå på arbetsplatsen, men konflikter mellan kollegor undviks så långt som möjligt.
• Företagen uppmärksammar födelsedagar och nationella högtidsdagar.
• Kommunikationen är fylld av nyanser, eftersom det är viktigt att undvika konflikter. Att skaka på huvudet (den svenska nej-markören) kan betyda ja, nej eller kanske. Indier säger hellre ja än nej för att inte såra den de pratar med och för att undvika dålig karma.
"Att skaka på huvudet kan betyda ja, nej eller kanske."

Italien
• Personalen förväntar sig tydliga instruktioner från cheferna, men drar sig inte för att ifrågasätta dessa.
• Mötena är intensiva och högljudda – och ofta försenade.
• Italienarna ser ofta sitt arbete som en andra familj. De byter sällan arbetsplats, och nya på jobbet kan ha svårt att komma in i gemenskapen.
• Kaffepauser är viktiga sociala inslag under arbetsdagen.
• Cheferna känner att det är deras ansvar att vara sist kvar på kontoret.

Marocko
• Personalen vill ha tydliga instruktioner – ledarna tar beslut. Personalen undviker att komma med motstridiga åsikter. Arbetsprocesserna är ofta byråkratiska och papperskrävande.
• Har en kafékultur – går ofta iväg för ett avbrott i arbetet.
• Är ofta sena till möten, samtidigt som "gästerna" förväntas vara i tid.
• På fredagarna stänger de flesta mellan klockan 11 och 15 för att ge tid till bönestunder.
• Konflikter undviks för att visa respekt. Ansiktsuttryck kan ofta vara mer talande än ord. Det anses ohyfsat att inleda ett samtal med att prata affärer, man föredrar en stunds småprat först.

Ryssland
• De sociala bitarna på jobbet är väldigt viktiga.
• Ovanligt med mötesplatser för informella möten – interaktion sker direkt vid skrivbordet.
• Arbetstempot är högt uppskruvat.
• Viktigt med relationsbyggande innan affärspratet inleds. För utomstående kan ryssar ofta verka trubbiga i sin kommunikation. En viss tvetydighet i språket; "njet" betyder inte alltid nej, det kan också betyda, "ja, men på ett annat sätt".

USA
• Kommunikation med kollegor i andra delar av världen är vanligt.
• Strävar efter att vara snabba, flexibla och innovativa.
• Många tar inte ut all semester för att visa att de offrar en del av sin fritid för företaget.
• Arbetsluncher är vanliga för att effektivisera arbetet.
• Att få saker och ting gjorda är viktigare än relationsbyggande.

Källa: Steelcase

Tweeta