Tweeta

Vi känner igen hans låtar. "Miraklet", "Vi har bara varandra", "Everyone is Jesus", "Naked number one", "Dansa din djävul". Det var över 30 år sedan han fick sitt första skivkontrakt. Då var hans ambition att skapa stor konst i form av enkel musik för den breda publiken. Det känner han att han har gjort.

– Ja, det tycker jag. Jag har alltid haft en särhet och inte låtit som någon annan. Man hör direkt att det är en Di Leva-låt. Jag har ett speciellt sound. Texterna och soundet sticker ut i mängden. Det kan man väl säga utan att låta skrytsam, säger Thomas Di Leva försiktigt.


Artist har han velat bli så länge han kan minnas. Men när han var tre-fyra år var han väldigt blyg och i stället för att sjunga själv ritade han att han sjöng.

– Jag var väldigt inåtvänd. Först när jag var 11–12 år vågade jag börja spela gitarr och sjunga. Fortfarande vid 21–22 års ålder fick jag stålsätta mig själv för att gå ut på scenen. Först vid 25–26 började jag vänja mig. I dag är scenen mitt hem. Jag känner mig mer hemma där än någon annan stans.

Han berättar att låtarna handlar om det som händer i hans eget liv, det han iakttar i sin omgivning och hos sina vänner. Men han får även inspiration från tv eller det han iakttar på köpcentrum.

– Ju fler låtar jag skriver desto mer iakttar jag. I början av min karriär skrev jag mer utifrån min fantasi och mina drömmar. Ofta vill jag ge kraft och styrka genom mina låtar.

Kontakt med hjärtat

Han har blivit kallad livets och andlighetens profet. Själv tycker han att orden känns gammalmodiga.

– Det låter som att jag levde för 2 000 år sedan. Jag känner att alla har mycket kunskap och visdom i livets stora frågor, och i sitt hjärta har alla svar på vad som är meningen med livet och kärleken. Det handlar om att vara i kontakt med hjärtat, och det är inte alltid lätt. Det finns mycket information i vårt samhälle som pockar på uppmärksamhet, det är lätt att bli förvirrad.

Thomas Di Leva försöker beskriva sin livsfilosofi. Han tror att alla som kommer till jorden har något att ge som är unikt.

– Jag kallar det för hjärtats dröm. Varje persons dröm är unik därför att du är den du är. Du föddes med livsmålet att genomföra ditt hjärtas dröm i allt du säger och gör. Men det är en orättvis värld med olika förutsättningar och alla har inte ens möjlighet att gå i skola. Tänk den dagen när alla har möjlighet att leva sitt hjärtas dröm.

Att hitta sitt hjärtas dröm är inte svårt, enligt honom. Snarare går det inte att ta sig förbi den. Vad du än väljer så kommer du alltid tillbaka till den punkten i hjärtat där din unika längtan finns. Du blir inte hel förrän du har lyssnat på den.

– Jag lever mitt hjärtas dröm. Det är så att jag knappt behöver drömma på nätterna, även om jag gör det ändå. Det är fantastiskt att få sjunga, spela och skriva låtar som folk gillar. Jag känner mig väldigt lycklig.


Just nu förbereder Thomas Di Leva sig inför Melodifestivalen. Efter att ha sagt nej i fem år sa han i år "varför inte?" när han fick förfrågan om han ville vara med. Han tycker att Melodifestivalen har utvecklats mycket de senaste åren, från att ha varit en musiktävling till ett vara ett program som alla tittar på och engagerar sig i. Hans låt heter "Ge aldrig upp"

– Den tar ställning för människorna i världen. Den handlar om det som pågår i våra liv hela tiden som gör att det är svårt att följa våra drömmar och våra hjärtan. Den ger inspiration att kämpa för det man tror på.

Har du gett upp någon gång?

– Det känner jag inte att jag har. Alla känner någon gång att de är på väg att ge upp, men när jag har kommit dit har det alltid varit någon som har sträckt ut sin hand.

Hur hanterar du motgångar?

– Genom att förstå. Alla har motgångar och det är för att universum och livet försöker säga något till oss. De försöker lära oss om oss själva och vår omvärld. Det var en vis man som sa att "i motgångar sår man framgångarnas frön". Det är när det är som tuffast som allt kommer till sin spets och vi inser vad som verkligen är viktigt för oss. Motgångar, som en kris i samhället, gör att människor håller ihop och visar sina bästa sidor. Samhället reser sig på nytt och man har lärt sig något. Det är som mörkast precis före gryningen.

Hur har det sett ut i ditt eget liv?

– När min mamma gick bort för två år sedan var det otroligt jobbigt. Jag var så van att hon alltid fanns och plötsligt så fanns hon inte längre. Det blev väldigt mörkt för mig. I dag känner jag att mamma är med mig i hjärtat hela tiden. Jag har kontakt med henne där.
"Jag var så van att hon alltid fanns och plötsligt så fanns hon inte längre."
Vad är kärlek för dig?

– Kärleken är egentligen allt. Ju mer kärlek man ger till det ögonblickliga ju mer kärlek finns det i livet. Kärlek är inte något vi bara ger till vår käresta utan till vänner, arbetskamrater och till oss själva när vi är ensamma. Det är kärleken vi ger oss själva som bygger upp den kärlek vi sedan ger till andra. Kärleken är livets energi, kärleken gör att livet kan växa och upprätthållas.

Du klär dig ofta i kaftan, vad kommer det sig?

– Det började med att jag sydde upp en kaftan 1994 i samband med att jag släppte skivan "Everyone is Jesus". Den kändes mysig och skön att ha på sig så jag sydde upp några till och några till. Det blev som en mani. För mig var det även en symbol för att allt är ett, en enhetstanke om att allt kan mötas. Byxor och tröja blir mer två. Men de senaste två åren har jag använt mycket jeans också, för att överraska mig själv, fnissar han.


– Kaftanen gör också att det är enkelt att rita av mig. Även barn kan göra det. Man ser med en gång att det är jag. Det är en grafisk image.

Förra året var Thomas Di Leva med i tv-succén "Så mycket bättre" med Lill-Babs, Petter, September, Plura, Lasse Berghagen och Christer Sandelin. Han beskriver det som en fantastisk resa.

Explosioner

– Jag kände redan första dagen när vi spelade in att det skulle bli något alldeles extra och efter första avsnittet exploderade det. Det var ett unikt projekt och en ny typ av program som blev en sådan enorm succé. Jag har upplevt liknande innan när jag spelade Hamlet och när jag släppte skivan "Vem ska jag tro på". Då exploderade det också.

Han förklarar att alla sådana explosioner under åren har tagit honom in i svenskarnas hjärtan.

– Varje sak jag gör visar att det jag gör kommer ur det jag tror på och som ligger mig varmt om hjärtat. Jag tror att det upplevs som en trygghet efter 30 år. Folk har blivit vana vid mig. Jag tänker ibland på om jag skulle komma som artist till ett land som varken har hört eller sett mig. Folk skulle nog höja på ögonbrynen. Men i Sverige har man vant sig och tycker inte att jag är så konstig.

Till andra som sticker ut ger han rådet att inte försöka bli accepterad till vilket pris som helst.

– Man ska få vara med på samma villkor som alla andra och få vara den man är, man behöver få följa sitt hjärtas dröm. Det är lätt att man försöker anpassa sig för att bli accepterad och då tappar man bort sig själv. Det blir man inte lycklig av, snarare olycklig.

Sedan tidigare har Thomas Di leva sonen Cosmo, 10 år. I somras föddes hans andra son, Telo, som han har tillsammans med sin sambo Sofie Oscarsson.

– Jag har längtat mycket efter barn och är så himla lycklig över det. Jag vill ha ännu fler barn. Men vi får vänta lite så att Sofie får återhämta sig.

Hur är du som pappa?

– Jag gillar att leka med mina barn. Det är kul att se när ens barn upptäcker världen. Cosmo har börjat uppfatta tidningsrubriker och löpsedlar så att jag får prata med honom om världshändelser. Jag märker att han blir mer och mer vuxen i sina resonemang. För Telo är allt så fruktansvärt nytt. Varje sak är en stor grej, som när man köper en ny leksak som han upptäcker. Jag känner igen mig själv i dem. Barn är ett av livets stora under.

Hur blir framtidens Di Leva?

– Jag tror att jag kommer att utvecklas och bli mer och mer Di Leva och min publik kommer att uppleva en närhet. Jag känner att det är en jätteutveckling på gång men har svårt att klä den i ord. Jag känner att 2012 kommer att bli ett väldigt lyckligt år, både för mig som artist och för världen. Jag tror att människornas medvetande kommer att mogna lite mer och vi kommer att se världen på ett nytt sätt. Planeten jorden och samhället kommer att förnyas. De ekonomiska kriserna i dag är ett symptom och man inser att man behöver en enorm förnyelse. Vi vet inte vad som fattas, men vi kommer att komma till insikt. Vi har evolutionerats förbi det här, och det kommer vi att skönja år 2012.

Vad önskar du dig mest av allt just nu?

– Jag önskar att få gå en lång, lång promenad med Sofie, Cosmo och Telo bland träden i fint väder. Det är svårt att hinna med ibland. Förra året var det väldigt mycket konserter, 87 stycken, och vissa veckor bodde jag i resväskan. Nu fokuserar jag på Melodifestivalen, arbetar med en samlingsskiva som kommer att släppas i samband med Melodifestivalen och i vår planerar jag och Sofie att gifta oss.

Tweeta