Tweeta

Att finnas i Stockholms city är en självklarhet för fastighetsbolaget Humlegården. Där kommer det alltid att finnas en marknad för kontorslokaler. I city är en stor del av fastigheterna byggda vid sekelskiftet och många är k-märkta. För Humlegården, som äger många äldre fastigheter centralt, har det lett till utmaningar i fråga om att skapa effektiva och moderna kontorslokaler kontra kraven på bevarande.

– Det är inte bara utsidan av fastigheterna som är skyddade utan även insidan kan ibland vara kulturminnesklassade. Det gör att det i dag kan vara svårt att möta kundernas krav eftersom de jämför med moderna och mer yteffektiva lokaler, säger fastighetschefen Peter Lind.

Fokus på ekonomi

Han berättar att det i dag inte efterfrågas stuckatur och spröjs på samma sätt som för 10–15 år sedan utan det är i första hand fokus på ekonomi. Den ekonomiska pressen på företagen är i dag större och då är yteffektivitet viktigt. Humlegården har genomfört många lyckosamma projekt i äldre fastigheter och har en stor och lång erfarenhet inom detta område. En framgångsfaktor i dessa typer av projekt är att upprätthålla en bra balans mellan en marknadsanpassad produkt och bevarandeaspekten. Med en övervikt åt bevarandeaspekten riskerar de äldre och kulturminnesskyddade fastig­heterna att förlora i konkurrensen, vilket i sin tur kan få konsekvenser på underhållet i de fastigheterna.

– På sikt är ingen betjänt av det. Så länge fastigheterna förvaltas på ett ansvarsfullt sätt och tillåts att bli anpassade till marknadens krav bevaras det historiska värdet.

I dag pratas det ofta om livscykelkostnad. Peter Lind vill att vi också pratar om livscykelsnygghet. Snyggheten i huset ska fungera en längre tid. Det sparar vi både miljö och ekonomi på.

– Modern arkitektur kan också vara väldigt vacker och det skulle ge kontraster i stadsbilden med en blandning av gamla och moderna hus. Vi tycker att man ska bygga fastigheter med arkitektur och material som håller under lång tid. Många fastigheter från 80-talet rivs i dag för att ge plats åt nya byggnader. Det betyder att de miljardinvesteringar som gjordes på 80-talet nu är helt utraderade. Där man bygger måste man ta höjd för att fastigheten i framtiden kan få andra användningsområden, säger han.

Modernt kontra gammalt

En sekelskiftesfastighet där Humlegården har märkt att vakanserna ökat är Kvarteret Österbotten 8, som de själva sitter i. Sammanlagt är fastigheten på 6 200 kvadratmeter och 2 100 av dem är i dag vakanta. De insåg att den måste uppgraderas för att möta de krav som kunderna ställer på moderna lokaler och yteffektivitet. Därför tar nu Humlegården ett nytt grepp.

Den bärande hjärtväggen ersätts med pelare, som öppnar upp lokalerna och förbättrar den interna kommunikationen. När väggen är borta räknar de med att nå en effektivitet på cirka elva–tolv kvadratmeter per person vid öppen planlösning på kontoren. Vid en planlösning med merparten cellkontor blir yteffektiviteten cirka 20 kvadratmeter per person.

En grundläggande tanke i projektet är att ta bort allt som inte är original och i stället lägga till moderna element som kontrasterar det gamla. Till exempel ska den översta delen av väggen som tas bort sparas för att man ska kunna se var väggen har varit och inte bryta stuckaturen. Gårdsfasaden och fönsterkarmar kommer att färgas vita och fungera som en fond till det moderna kontoret och väggar med dubbeldörrar in till konferensrummen ska bytas ut mot glasväggar.

– Du går in genom en modern glasdörr och kommer in i ett konferensrum med historia. I ljusgården ska vi bygga till en del som gör att planlösningen känns mer sammanhängande. Där blir det två tydliga delar, en intern och en extern, en med gammal fasad och en med modern, säger Peter Lind.

Små annorlunda detaljer

En detalj är att hisskorgen byts ut och kläs i präglad mässingsplåt för att göra den lite annorlunda och på så sätt upplevs inte fastigheten som en dussinfastighet.

– Det är inte uttalat att företag letar efter udda lokaler, men små detaljer som uppfattas som lite annorlunda, att till exempel byta ut strömbrytare och dörrhandtag mot något annat än hyllvara, gör att det inte upplevs som vilken lokal som helst. Detaljerna gör lokalen mer intressant.

Ombyggnaden beräknas vara klar hösten 2013. Humlegården har även flera andra projekt på gång. Till exempel kontorsfastigheten Styrpinnen 19 som byggdes på slutet av 1800-talet. Där har Humlegården just rivit allt utom fasaden och har byggt upp ett helt nytt hus om 680 kvadratmeter. Den första hyresgästen flyttade in under våren 2012.

Fastigheten Riddaren 18 på Riddargatan/Nybrogatan är en äldre kontorsfastighet som ska få ett modernt inre. Liksom på Styrpinnen 19 ska fasaden bevaras och fastigheten bakom rivas helt för att bygga nytt. Förhoppningen är att den nya byggnaden ska vara klar för inflyttning vid årsskiftet 2015–2016.

– Eftersom vi är ett arkitekturintresserat fastighetsbolag vill vi hitta en bra balans mellan att bevara och förnya, avslutar Peter Lind.

Tweeta