Tweeta

Om det går som planerat kan kommunstyrelsen anta visionen om Centrala Älvstaden i maj eller juni i år. Sedan är det dags att ta nästa steg; hur genomför man visionen?

Fastighetsägarna har tillsammans med CMB – Centre for management of the built environment, en stiftelse knuten till Chalmers – och Centrala Älvstaden låtit undersöka stora stadsutvecklingsprojekt i Malmö (Västra Hamnen), Oslo (Fjordbyen), Köpenhamn (Nordhavnen) och Helsingfors (Busholmen), för att dra nytta av erfarenheterna därifrån.

Även om områdena i de andra nordiska städerna inte är lika stora som Centrala Älvstranden finns det stora likheter; det rör sig mestadels om gamla hamn- och industriområden som moderniseras och förvandlas till blandstäder.

– Man ska inte behöva uppfinna hjulet igen. Det som gjorts bra på andra ställen kan vi överföra till Centrala Älvstaden, säger Lena Hasslöf Gustafsson, näringspolitiskt ansvarig på Fastighetsägarna i Göteborg.

En viktig faktor i Malmös lyckade omgörning av Västra Hamnen var ett ordentligt startskott som staden gemensamt kunde ställa sig bakom – detta i form av mässan Bo 01 och byggandet av Turning Torso, i dag en av norra Europas mest kända byggnader.

Hur överför vi det till Göteborg?

– Det stod i någon tidning att vi ska bygga ett Turning Torso i Göteborg, men det är inte det vi säger. Det måste inte vara en skyskrapa, men något som markerar starten på det nya, och som staden står bakom. Det kan vara en jättetrevlig park eller en offentlig badplats i centrala Göteborg, säger Lena Hasslöf Gustafsson.

– Det viktiga är att det är ett projekt som gör göteborgarna stolta, det lyckades de åstadkomma i Malmö.

– Något man kan konstatera är att det länge kommer att finnas mark som väntar på att bli exploaterad. Man kanske kunde se till att uppföra tillfälliga studentbostäder där, för att visa att man verkligen tar problematiken med bostadsbristen för studenter på allvar. Ungefär som man gör med dagisplatserna nu när man bygger tillfälliga förskolor på Heden.

Studien drar sex konkreta slutsatser kring hur Centrala Älvstaden bör utvecklas. Den viktigaste av dessa punkter, tycker Lena Hasslöf Gustafsson, är nummer 1: Etablera en bred samsyn i stadens övergripande stadsbyggnadsfrågor, både mellan stadens politiker och tjänstemän och mellan staden och marknadens aktörer.

– Den politiska samsynen är viktig. Det här rör sig om en lång process och det är inte bra om visionen och arbetssättet kring Centrala Älvstaden blir ett politiskt slagträ i varje valrörelse framöver.

– Relationen mellan staden och marknaden har förbättrats på senare tid. Från stadens sida har man tagit till sig ett öppnare arbetssätt. Våra medlemmar upplever en annan öppnare attityd. Vad det handlar om är att när man kommer med förslag måste man kunna diskutera öppet. I stället för att bara få ett ja eller nej, ska man kunna få ett nej och en förklaring som öppnar för vidare diskussion och lösningar.

Det pratas mycket om frustrationen fastighets­ägare känner inför att det tar lång tid att komma till skott, hur ser du på det?

– Det har varit en stor frustration, och mindre fastighetsägare är inte lika uthålliga som de stora. Men, som sagt, det känns som att det har vänt bara det senaste halvåret. Dels beror det på att vi närmar oss tidpunkten då visionen ska presenteras – man känner att det händer någonting – och dels handlar det om att stadsbyggnadskontoret har bytt ut en fjärdedel av sina medarbetare. Det har kommit nya chefer på strategiska positioner, nya yngre människor med ett öppnare arbetssätt.

En slutsats som dras i studien är att förbindelserna över älven är väldigt viktiga; "hur vi använder älven avgör hur vi kommer att lyckas".

– Tillgänglighet är viktigt. En blandstad måste vara öppen för alla – biltrafikanter, cyklister och fotgängare. Vi har inga lösningar på hur det ska se ut, men vi konstaterar att infrastrukturen är en bärande punkt.

Liksom hur projektet ska finansieras – vilket lär bli en hård nöt att knäcka.

Här har man gjort på olika sätt i jämförelseprojekten. I Köpenhamn bygger man ut tunnelbanan, vilket är en förutsättning för att det nya området ska ha bra förbindelser med centrum. Tunnelbanan finansieras genom markförsäljning i Nordhavnen, vilket innebär att det nya området är "ekonomiskt intecknat" i förväg.

I Helsingfors lånar staden till finansieringen, man är övertygad om att investeringarna betalar sig på sikt.

I Oslo ska varje projekt bära sig självt ekonomiskt, skattebetalarna ska inte behöva bidra någonting.

– Problemet med Oslos lösning är i stället att det tar lång tid, konstaterar Lena Hasslöf Gustafsson.

Studien drar slutsatsen att Göteborg bör ta efter Malmö när det gäller blandningen mellan privat och offentligt ägande, och att man bör släppa in en del mindre aktörer.

– Malmö har överhuvudtaget lyckats bra i sitt projekt. En viktig del i detta var att man sålde mark och att man jobbade med "skelettplaner" i stället för alltför detaljerad planering.

Slutligen, hur ser det ut i Centrala Älvstaden om tio år?

– Då har vi passerat det magiska årtalet 2021, då staden fyller 400 år. Jag hoppas verkligen att det inte bara finns stora gropar överallt … Förhoppningsvis är en del infrastruktur på plats, Västlänken är en bit på väg, och vi har en hel del centrala bostäder på plats.

Tweeta