Tweeta

Det finns flera historiska exempel på tekniska innovationer som förändrade arbetsvillkoren.
Strumpstickningsmaskinen från 1589 var tänkt att befria arbetarna från en monoton syssla. Istället möttes uppfinningen av förtvivlan hos strumpmakarna.

Det som går att definiera går också att programmera och automatisera hävdar Oxfordforskarna Carl Benedikt Frey och Michael Osbornes i en publikation från 2013, enligt Futurion. Den teknologiska utvecklingen pekar på att repetitiva och till stor del mönsterstyrda arbetsuppgifter kan komma att automatiseras.

De branscher som ligger i riskzonen är transport och logistik, produktion/tillverkning och administrativt arbete. Samtidigt öppnas dörren för en större efterfrågan på andra färdigheter. Arbeten som innefattar social kompetens och kreativitet är betydligt svårare att programmera. Arbetstillfällena kommer också att bli fler inom management, finansiella tjänster, försäljning och datalogi.

Trots detta kommer arbetstillfällen att försvinna i snabbare takt än nya uppstår. Men enligt Carl Benedikt Frey kommer inte automatiseringen att leda till arbetsbrist. En tjänst styrs av efterfrågan och det är fullt möjligt att personlig service kommer att överväga automatisering, även om en robot skulle göra arbetet bättre.

Många barn som till hösten börjar skolan kommer ha framtida yrken som ännu inte finns.
Automatiseringen och en ökad livslängd ställer krav på befolkningen. Vi kommer arbeta långt efter 65 år och allt färre kommer kunna behålla samma karriärväg under sitt yrkesverksamma liv. Arbetsgivare kommer behöva tänka utanför de traditionella karriärvägarna och skapa mer flexibilitet.


Källa: futurion.se

Tweeta